Årskrönika 2016

 
Några få dagar kvar på 2016 och jag försöker minnas året som har gått. Många skriver årskrönikor så även jag. Jag funderar på vad jag ska skriva om, ska jag bara skriva om alla härliga upplevelser eller ska jag skriva om att under året som gått har ens liv varit som en berg och dalbana. Ska jag försköna året eller skriva som livet är?
Mina tankar går ändå åt att blanda för det är så livet är, livet åker berg och dalbana.
Januari månad brukar ju ofta vara på topp, för mig i alla fall. Det är månaden då jag blickar framåt och tänker på hur jag vill leva mitt liv under året, vilka mål jag har och vilka drömmar jag har. I november/december samlar jag ihop mig och tänker hur året blev, med blandat resultat.
 
 
Februari bjuder på sportlov vilket ofta bjuder på skidåkning och även detta år blev det skidåkning. Vi for iväg till en av mina favoritplatser, Ramundberget. För mig är skidveckan ett andningshål där jag tankar på med energi och vackra upplevelser i synnerhet när vädret bjuder på -5 grader och strålande sol. Nu såg ju inte veckan ut så här hela tiden utan det bjöds på snålblåst, dimma och snöfall. Men i Ramundberget fungerar alla vädertyper, det är lika vackert ändå och jag känner mig lite religiös ;-).
 
 
Mars bjuder på vårkänslor och tävlingssäsongen sätter igång. Det är nu träningen under vintern helst ska ge lite resultat. I mitt fall vet jag inte vad jag ska säga men det kändes väl allt annat än fantastiskt. Vintern och uppladdningen hade byggt på en hel del envisa förkylningar som inte ville ge med sig samt en envis skada (föll i längdspåret när jag gjorde ett fel val) som höll i sig längre än vad jag trodde. Det blev ändå härliga träningsupplevelser då vi åkte med Ok Hällens träningsläger till Frankrike. Vi hann även med att besöka Napoleons slott Fointainbleau vilket var helt magiskt.
 
 
April bjöd på en stor utmaning då jag genomförde min största tävlingsutmaning någonsin. Jag tog mig runt 21 km på Womens Health Halfmarathon vilket för mig var en rejäl utmaning. Dels hade uppladdningen och träningen inför detta lopp inte varit som jag hade planerat och dels hade jag aldrig sprungit så här långt någonsin. Tack Veronica för att du följde med och stöttade mig under loppet.
 
 
Maj - dags för mig att ge mig ut på en resa på egen hand vilket jag inte hade gjort innan denna resa. I det europeiska projektet jag är med i var det dags att bege sig till Wales för studiebesök på en förskola. Jätte intressant besök, att se hur de arbetar inkluderande med barn i behov av särskilt stöd och att se hur mycket Sverige och England skiljer sig åt i sina skolsystem. Jag insåg även att jag klarar att resa själv samt att samtala med personer jag aldrig träffat förut och att samtala på engelska hela tiden. Vår studiegrupp bestod av 10 personer från olika länder i Europa. Jag fick även en dag själv i London vilket jag njöt av. Älskar denna stad :-).
 
 
Juni bestod av den årliga Sommarlandsprintern och sprinttävlingar. I år utmanade Gustav sig med att springa Xtravagansa som han tyckte var helt fantastiskt och vill även springa den tävlingen nästa år igen. Juni var självklart avslutningstider. i år firade vi på vallarna för första gången. Kunskapsskolan bjöd på en trevlig avslutning och vädret ar perfekt med sol och värme.
 
 
Juli är lika med O-ringen och i år begav vi oss till Sälen vilket var en utmaning i sig. Tunga lopp som gick både bra och mindre bra och någon etapp vill jag helst glömma. Gustav fyllde år och nu har vi en tonåring i huset vilket märks ;-).
 
 
Augusti och orienteringstävlingarna fortsätter. Det var både u10-mila och Södermanlandstävlingar. Gustav var glad och stolt över att få tävla i Sörmlandströjan. I år gick tävlingarna härhemma vilket var skönt. Får Gustav möjlighet att springa nästa år igen så bär det av till Karlskoga. Augusti bjöd på ytterligare en utmaning och det var att Roger och jag skulle springa fjällhalvmaraton i Sälen. Roger hade fått tävlingen i present av mig och även jag anmälde mig. En underbar naturupplevesle och ett otroligt jobbigt lopp som jag trodde att jag aldrig skulle komma runt. Jag tog slut vid Hundfjället när jag skulle ta mig upp för slalombacken och sedan kunde jag aldrig hämta tillbaka energin igen under loppet. Det var en obehaglig känsla att känna att all energi tog slut och att det inte fanns något kvar att ge.
 
 
I september bar det av till italien, en resa som jag hade längtat till. Vi åkte till Barolo och fick en långhelg tillsammans med Ann och Oskar. En resa utan barn vilket innebar härliga samtal, långa middagar och resor utan tjat. En resa som jag som vuxen behöver, att bara få vara vuxen och inte förälder.
 
 
Oktober, det är nu månaderna kommer som jag inte är så förtjust i och som får mig att tappa sugen till allt. Tyvärr tappar jag även sugen till det som jag mår bra av nämligen träning. Jag kommer hem från jobbet och istället för att springa/träna hamnar jag i soffan eller äter mer kolhydrater vilket får motsatt effekt för mig och min kropp/psyke mår inget bra. Oktober och november är tuffa månader för mig och jag ahr svårt att kicka igång mig.
 
 
 
 
November släpade sig fram och var en tung månad. Jag försöker gilla november och hitta saker som jag tycker om att göra men jag har svårt att motivera mig och att finna lusten. Något som jag gillar att göra är att springa tillsammans med Gustav. Det är så häftigt att följa hans utveckling och lust till träning vilket inte har varit så under åren som gått. 
 
 
December, sista månaden och dags att sammanfatta året. Många upplevelser har det varit under året och det är bra att påminna sig själv om det nu när jag reflekterar kring 2016. Jag kan lätt hamna i att det inte har hänt någonting och nu ser jag att det har hänt massor. Ibland så mycket så att jag själv har glömt bort att stanna upp och reflektera kring det som händer just nu. Det är någonting som jag tar med mig in i 2017...stanna upp...lyssna...andas...reflektera.
 
GOTT NYTT ÅR!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
/ Allmänt / Familj / Orientering /

Wow vilken härlig semester jag haft

 
Imorgon börjar jag att arbeta igen efter en härlig semester, känner mig utvilad och redo att kicka igång hösten och dess utmaningar. När jag bläddrar igenom alla kort inser jag att det har varit mycket orientering. 
 
 
Vi började med oringen som gick av stapeln i Sälen. 4 härliga fjälletapper, där tre av fyra gick riktigt bra medans en bommade jag bort mig totalt. En tur på fjället hanns också med vilket vad skönt. Önskan att fjällvandra stärktes ordentligt :-)
 
 
Denna bil skulle jag gärna åka runt i :-D
 
 
 
På vägen hem åkte vi förbi Pershyttan vid Nora för lunch. Ett riktigt favoritställe.
 
 
Mellan de olika orienteringstävlingarna hann vi med ett besök på Kolmården. Det är med delade känslor jag går där, känns inte helt ok att se djuren i ett sammanhang som inte är deras. Samtidigt finns det en hel del djur som vem vet vi aldrig kanske får se i det fria pga utrotningshot. En härlig dag var det i alla fall och Roger och Gustav åkte Wildfire till stor lycka samtidigt som jag fegade ur.
 
 
Dags för nästa resa i orienteringens tecken. Vi åkte mot U-10mila där Gustav skulle springa en sträcka. Det gick jätte bra och Gsutav fick växla ut på sin parallellsträcka vilket han var jätte glad över.  Jag och Roger tävlade lördag och söndag men det var med väldigt trötta ben i väldigt kuperad terräng som vi genomförde tävlingarna.
 
 
Sist ut denna semester var att heja på Gustav som fick springa distriktsmatch i Sörmlandströjan för första gången. Han var väldigt stolt :-). Första dagen var en medel som gick bra och andra dagen var stafett vilket inte gick riktigt lika bra. Gustav var ändå nöjd men trött efter intensiva dagar där tävlingar samt Boda Borg genomfördes. De andra länen var Örebro, Värmland och Östergötland. 
 
Vi har ju även fått en tonåring i huset, Gustav har fyllt 13 år under semestern. Ny del i utvecklingen tar fart nu vilket ska bli spännande att följa.
 
Nu väntar hösten och jag ser fram emot dess utmaningar och upplevelser.
 
 
 
 
 
/ Allmänt / Familj / Orientering /

Stigtomtakavle 2016

 
Under denna helg var det dags för årets kavletävling i Valinge. Och vi hade i alla fall tur med vädret ;-). Under morgonen innan vi hann ut hällde regnet ner och jag kände mig skeptisk inför dagen men solen har lyst på oss hela dagen. När tävlingen var slut började det regna.
 
 
 
 
 
 
Som vanligt gick dagen fort och vi hade full fart på miniknatet. Många barn sprang och det största problemet för barnen var nog vilken vinst de skulle ta. Däremot var hallonfestisen den populäraste. Det är tur att jag var kvar på slutet så att jag fick se vem som vann herr respektive damklassen och Göteborg tog hem segern i båda klasserna. 
Det var ett skönt avbrott i vardagen, att få vara ute en heldag i skogen och andas lite skogsluft. Nu avnjuter jag denna dag med en kopp te och soffan.